Slätthögs socken – allmänt

Från slatthog.com

 

MER INFORMATION OM SOCKEN

Slätthög utgör egen församling (se länk) och den utgjorde även egen kommun t.o.m. 1951. Påföljande år fördes den till Moheda kommun för att 1971 uppgå i Alvesta kommun.
Inom socknen- Finns  ”dagis” Och från förskola till 6 klass kan man gå på Friskolan Kronobergshed eller Moheda Skolan
Socknens näringsliv dominerades under många århundraden av jordbruksnäringen men kompletterades under 1800-talet av till denna närliggande förädlingsindustrier såsom sågverk, kvarnar och snickeriföretag. Denna grundstruktur finns kvar men har under senare decennier kompletterats med verkstadsindustrier inom skilda nischer och serviceinrättningar för bl.a. motorfordon.

Närmast belägna större serviceorter är Alvesta och Växjö – båda inom pendlingsavstånd – men ett serviceutbud är även tillgängligt i de närliggande mindre tätorterna Moheda, Lammhult och Rydaholm.

Socknens kommunikationer domineras helt av ett vägnät som uppgår till hela 12 mil. Det trafikeras bl.a. av bussar med riktning mot både Alvesta och Växjö och från dessa orter kan man resa vidare ut i landet – och världen – med tåg och flyg.

Socknen utgör med sina många sjöar och skiftande struktur av mark ett attraktivt rekreationsområde och i fråga om fritidsaktiviteter svarar den rika floran av ideella föreningar för ett brett utbud.

Fritidsaktiviteter som kräver större anläggningar finns inom geografiskt räckhåll. På den närbelägna gamla exercisplatsen Kronobergshed finns det bl.a. golfbana och skytteanläggning, i Alvesta simhall, ishall, och resurser för såväl utförsåkning som längdskidåkning mm.

Kulturlivet.

Socknen har, med hänsyn till sitt låga innevånarantal, ett brett kulturutbud som omspänner både den moderna och äldre tiders traditioner. Det har en gång danats inom kyrkans hägn men vidareförädlats i folklivet och kompletterats av olika rörelser och sammanslutningar. I modern tid kan man i småskalighet inom socknens gränser t.ex. fira merparten av årets stora märkesdagar i lokal utformning.

Slätthögsbornas håg för de kulturella värdena har inte bara präglats av en hög konsumtion utan även av en respektingivande produktion. Främst har man inriktat sig på att framställa skrifter, vanligen med lokal förankring i socknen eller i någon del av den, men det har även uppförts ett par monument som vunnit mångas erkännande och aktning.

MonumentI kyrkparken restes år 1996 ett utvandrarmonument till minne av den nästan tusenhövdade skara som från hemsocknen sökt sig till främmande länder för att förädla sin framtid. Donator för denna emigrantsten var som sig bör ”socknens siste riktige svenskamerikan”, Einer Eck, ursprungligen möllareson från Åboda.
Han har funnit sig väl tillrätta i USA men bevarat kontakten och känslan för sin födelsesocken. Emigrantmonumentet är ett exempel på det och ett annat är att han gjort hela 56 resor till hemlandet sedan han etablerade sig i USA.
Det finns sålunda långt fler emigranter från Slätthög än det finns bofasta i socknen i modern tid och därutöver är det stora skaror som sökt sig till andra orter inom landet. Dessa strömningar sammantaget har resulterat i att socknen förlorat många, alltför många, innevånare. Det är en företeelse som egentligen gjort sig påmind endast under det senaste seklet, 1900-talet, och kan inte enbart kopplas till brist på sysselsättning utan lika mycket till statsmaktens enträgna målinriktning att endast de större regionerna ska expandera. Under alla århundraden fram till dess var Slätthög en socken med en stabil befolkningstillväxt och den accentuerades allra mest under 1800-talets första decennier:

1750 = 950 1800 = 1.400 1825 = 1.626 1850 = 2.183
1875 = 2.417 1900 = 2.092 1925 = 1.625 1950 = 1.125
1975 = 673 2000 = 553 2002= 550

Den befolkningsmässiga höjdpunkten för ett enskilt år noterades visserligen 1865 med 2.485 innevånare men en hög nivå bibehölls ytterligare halvannat decennium. År 1879 fanns det nämligen 2.478 sockenbor. I koncentrat innebär det att socknen i årssnitt under 1800-talets 80 första år ökade med 13 innevånare medan den påföljande 120 år långa perioden (1880-2000) gav en reducering som motsvarar en årlig förlust av 16 sockenbor. Det är något av en ytterligheternas trend och fler än den filosofiskt lagde har stor anledning att fundera över landsbygdens utveckling i modernt tidsperspektiv. En glesbygdssocken som Slätthög ökar stadigvarande sin befolkning (pest- hungersnöds- och krigsår undantagna) under årtusenden -från stenåldern – till 1880-talet för att under ett drygt sekel i modern tid tappa det mesta med följd att innevånarantalet i dag är i paritet med siffrorna från 1400-talet!

LogoMånga är de sockenbor som under senare år fått ett ökat intresse att forska i sin hembygds ärorika historia. Det har skett med hela socknen som underlag i en större organisation men även i stor omfattning lokalt ute i rotarna och byarna och vanligen resulterat i en skriftlig redovisning. I något fall har man gått vidare och i Grönabergs rote har det resulterat i tillkomsten av två roteböcker men framförallt i uppförandet av ett äkta soldattorp enligt 1834 års modell.
Det stod färdigt 1992 och har sedan dess blivit ett populärt besöksobjekt för enskilda och föreningar. Gästboken avslöjar att man haft besök från andra länder och världsdelar, från orter i närområdet men också från andra delar av landet.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *