Slätthög – Landskapet mm

Från slatthog.com

LANDSKAPET

Slätthög – natur, landskap och byar.

Slätthögs socken har i huvudsak dominerats av sin allmänna småskalighet och det fäderneärvda bondesamhället. Socknen utgörs av ett stort antal mindre och medelstora gamla jordbruksfastigheter med endast ett historiskt undantag. Det gäller Strömhults Säteri, vilket under sina ägomässiga glansdagar på 1600-talet bredde ut sin areal på mer än 1/3 av socknens totala yta. Den decimerades emellertid efter hand – mest till följd av Karl XI:s reduktion – och i slutet av 1820-talet upplöstes säteriet. Närbelägna militärpastorbostället Rickelsboda omfattar också en betydande areal men i övrigt har socknen dominerats av många små enheter. Antalet mantalssatta fastigheter (jordbruksgårdar) har under 1800- och 1900-talen pendlat kring 250 – och däröver – och siffran är fortfarande aktuell trots att många enheter fått gemensamma ägare under senare år. Även övriga boställen har till antalet varit många: Således har det funnits 111 torp jämte 24 soldattorp samt cirka 200 backstugor. De senare fastighetsformerna har försvunnit under 1900-talet. Backstugorna har helt övergivits medan de två olika typerna av torp friköpts och inte sällan har dess bostäder byggts om till sedvan-liga moderna bostadshus. Det har också nyuppförts ett antal s.k. egnahem på förvärvade tomter. Den senare ägotypen har ökat betydligt i antal på senare år till följd av att ett flertal jordbruksfastigheter delats i en näringsdel och en tomtdel, varvid den senare sålts som bostadshus till åretrunt- eller fritidsboende.
Gemensamt för merparten av slätthögsborna är att de genom seklerna och ända in i modern tid i huvudsak haft sin utkomst från jord- och skogsbruket eller verksamheter som kan kopplas till dessa näringar. Det har t.ex. funnits 11 kvarnar, 3 sågverk samt 8 anläggningar med både kvarn och såg. Jordbrukets stora dominans har självfallet påverkat landskapet. År 1600 fanns det 108 ha åkermark men den siffran hade 200 år senare ökat till 360 ha. Därefter gick utvecklingen ännu snabbare. Under 1800-talet vidgades åkerarealen med 253 % till 1.274 ha och som mest fanns det (år 1950) 1.370 ha. Det innebär att arealen ökade under 1900-talets första halva men totalt minskade åkermarken under hela detta sekel med 32,4 % – från 1.370 ha till 861 ha.

Än större nedgång har drabbat ängsytorna som år 1900 uppgick till 1.785 ha men som år 2000 reducerats till 250 ha. Utvecklingen har givetvis även påverkat djurhållningen. Antalet mjölkkor uppgick 1932 till 1.250 men i dag finns det endast 1/5 därav. Ännu några år in på 1950-talet var de flesta gårdarna inriktade på mjölkproduktion men i dag är antalet mjölkkorsbesättningar reducerade till 8.

Antalet brukare har förstås också reducerats påtagligt. År 1950 fanns det som regel en brukare per gård – alltså omkr. 250 – men i dag är den siffran reducerad till ett 20-tal, som har sin huvudsakliga inkomst från jordbruket. I gengäld har skogsnäringen blomstrat och brett ut sig på markerna. År 1900 fanns det 2.764 ha skogsmark men den siffran är i dag cirka 9.200 ha. Framförallt är det barrskogen som fått ökat utrymme och av dagens skogsbestånd utgör den 91 % (67 % gran och 24 % tall) medan lövskogen omfattar 9 %.

Socknen har sålunda både näringsmässigt och i fråga om landskapsbild förändrats betydligt.

Av totalytan upptar i dag skogsmarken 61,8 %, åkermarken 5,8 %, ängsmarken 1,8 % övrig nyttomark 13,8 % samt ej näringsproduktiv mark (i huvudsak sjöar och andra vattendrag) 16,8 %.

Denna fördelning gäller socknens helhet men i stor omfattning också de enskilda byarna även om de givetvis skiljer sig från varandra och i många avseenden har sin alldeles egen identitet.

Socknen har hela 49 byar, vilket innebär att genomsnittsstorleken på en by utgör 303,7 ha.

 

Samt

Välkommen till Slätthögs socken.

Socknen är belägen i nordvästra delen av Alvesta kommun i Kronbergs län.

Invånarantalet var den 1/8-2010, 541 st.
Socknen, som är 22 km lång och 7 km bred, har en yta av 14,8 kvadrat- kilometer eller 14 885 hektar. Ytan är fördelad på c:a 12387 ha produktiv mark och c:a 2489 ha övrig areal, merparten vatten.

Åkermarken utgör 861 ha, skogsmarken 9 204 ha och övrig produktiv mark 2 322 ha.
Inom socknen finns 24 sjöar och stora delar av ytterligare 7, 12 gölar och därutöver några mindre dammar och vattenytor.
Socknen är historiskt indelad i 9 rotar med 49 byar.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *